Idén till navigatorn uppkom av fyra cancerläkare och professorer som länge sett problemen vid strål-behandling av cancer. Teamet som var specialister vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Radiumhemmet Karolinska Universitetssjukhuset; Haukelands Universitetssjukhus samt University of Minnesota, kom till Chalmers Innovation med sin idé för att få hjälp med att vidareutveckla produkten. Tomas Gustafsson hade då läst fyra år maskinteknik på Chalmers, och börjat på Chalmers Entreprenörsskola 2001. Han blev tillfrågad av Chalmers Innovation om han ville bli projektledare och VD för det nya bolaget Micropos. Den 2 juni 2003 drog de igång.

Problem vid strålning av tumör

Vid behandling av cancer finns två möjligheter; antingen opererar man bort tumören eller så strålar man bort den. Problemet vid strålning är att man inte exakt vet var organen befinner sig i kroppen.

En patient med prostatacancer strålas varje dag i sju veckors tid. Varje dag under sju veckor måste alltså strålen riktas mot precis rätt ställe i kroppen. Och kroppen är ju inte statisk – man rör sig under behandlingstillfället och man rör sig mellan tillfällena. Våra organ lever och förflyttar sig slumpmässigt, tarmar fylls, magsäcken töms, och allt innebär att tumören rör sig. Patienten kan även vara spänd i början av behandlingen och när han slappnar av efter en stund sjunker prostatan flera millimeter. Det innebär att det är svårt att exakt bestämma tumörens läge. För att säkerställa att man verkligen strålar hela cancertumören strålar man därför även kringliggande, frisk vävnad. Bieffekterna av detta blir ofta impotens, inkontinens och ändtarmsbesvär.

- Man brukar säga att om man liknar prostatans storlek vid en mandarin så strålar man en apelsin, säger Tomas Gustafsson, VD Micropos Medicals.

RayPilot lotsar strålen rätt

Micropos Medicals produkt RayPilot är som namnet betyder, en strål-lots som hela tiden kan berätta var prostatan befinner sig. Den kan liknas vid GPS-navigering, men med lokal navigering. En radiosändare placeras i eller intill tumören. Med en lång nål förs en liten sändare in som fästs inuti tumörområdet. Radiosignalerna från sändaren visar sedan kontinuerligt den exakta positionen på en dataskärm med koordinater. Detta gör att man mycket precist avgränsa området som skall strålas.

Produkten har utvecklats under flera år och genomgått kliniska studier. Nyligen blev RayPilot CE-certifierad vilket innebär att den är godkänd inom hela EU, och nu går in i serieproduktion. Nästa steg blir att få den godkänd i USA. Där finns en liknande lösning, Calypso Medical, som också arbetar med GPS-navigation. De har investerat uppemot en miljard kronor i riskkapital för att ta fram sin produkt.

- Till skillnad från dem har vi haft en mycket kostnadseffektiv utveckling, säger Tomas. Dessutom har vi förutom från Chalmers Innovation fått enormt stöd av Västra Götalandsregionen, Almi, Innovationsbron och Connect Väst – och våra extremt duktiga medarbetare. Vi har också haft ett nära samarbete med patientorganisationen ProLiv under hela utvecklingsfasen, för att kontinuerligt få med deras synpunkter.

Micropos Medical har attraherat drygt 20 miljoner kronor i riskkapital bland annat från Innovationsbron, Chalmers Innovation och Uppinova Scientific samt vunnit prispengar och fått bidrag från Vinnova, Nutek och Västra Götalandsregionen. Dessutom vann företaget Innovation Cup 2004-2005, vilket renderade 100 000 kronor under 2009 nominerades bolaget som ett av Sveriges hetaste teknikbolag av tidningarna Ny Teknik och Affärsvärlden.

Tidigare forskning

Men frågan kvarstår – varför har ingen kommit på detta tidigare?
- Mycket av utvecklingen inom strålning har faktiskt skett i Norden, berättar Tomas. Den första strålbehandlingen skedde i Stockholm för 100 år sedan. Då handlade det bara om att försöka att göra patienten frisk, nu har man lärt sig mer och mer om strålningens egenskaper, och fokus ligger nu på att bota patienten och minimera biverkningarna. Man har länge försökt hitta ett bra och ofarligt sätt att lokalisera organen men inte lyckats. Länge har man fokuserat på röntgen, men röntgen ger både extra strålning till patienten och där ser man ju heller inte mjukdelarna utan bara ben. Man har lyckats förbättra röntgens bildframställning och fokuserat på skelettstrukturen för att kunna avgöra var prostatan befinner sig. Men då tar man bara en bild och organen kan ju ha förflyttat sig efter det, så det är ändå inte 100% säkert.

Det finns även andra metoder som används för att positionera och stabilisera tumörer i prostatan ofta tillsammans med röntgen; metallmarkörer, guldkorn som placeras i prostatan eller ballonger som blåses upp i ändtarmen. Men ingen metod ger lika precist resultat som RayPilot.

Potential inom andra cancerformer

RayPilot har stor potential att användas inom andra cancerformer som bröstcancer, gynekologisk cancer och lungcancer. För att marknadsföra sig inom ett sådant här område gäller det att delta på branschspecifika mässor och publicera vetenskaplig litteratur. Micropos har visat upp sin produkt på ett 20-tal internationella mässor i Europa och USA sedan 2005 och fått ett väldigt positivt gensvar. Det är stort fokus på prostata just nu. 780 000 män i hela världen drabbas årligen, varav 10 000 i Sverige. Drygt 60% av alla 60-åringar och 70% av alla 70-åringar har början till prostatacancer.

- Vi har fått bra respons hittills och den första kliniska användningen kommer efter sommaren. Vi börjar med 1-3 kliniker i år och fortsätter sedan med försäljning i högre grad under 2010. Men inledningsvis blir det nordiskt fokus.

RayPilot kan höja botningsgraden, minska biverkningarna och korta behandlingstiden. Med den ökade precisionen går det att öka stråldoserna, vilket kan leda till högre chans att botas samt till färre behandlingstillfällen för patienten. Från 35 behandlingar i sju veckor kan man komma ner i sju behandlingar i två veckor – en avsevärd förbättring som naturligtvis även ger bättre livskvalitet till patienten. Risken för återfall minskar också med den kortade behandlingstiden.

- Men, avslutar Tomas, det är viktigt att poängtera att vi är ett tillbehör, ett hjälpmedel. Vi botar inte cancer. Vi är endast ett kikarsikte, sen är det upp till de behandlande läkarna att använda sig av det här hjälpmedlet.